torsdag 30 september 2010

Har gått och väntat på det där samtalet i flera dagar nu..
Har haft en sån klump i magen..
Ryckt till så fort telefonen har ringt..
När samtalet kom så försvann klumpen..
Men hålet i mitt hjärta blev ännu större..

Förstod nog inte riktigt vad som hade hänt förren jag kom hem..
Ville bara till systerliten och berätta innan hon fick reda på det på internet eller via telefonen..
Grät inte ens..
Behövde inte säga nånting..
Vi bara tittade på varandra så förstod hon..
Nu får det räcka, vi orkar inte mer nu..
Ingen av oss..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar